-       Karaktärer

Doktor Glas är en dagboksroman, varför dagbokens ägare naturligt blir verkets huvudkaraktär, likväl som läsarens subjektiva medlare mellan prosans värld och den egna. Denne ägares namn är Tyko Gabriel Glas, vilken är verksam som doktor/medicinare i samtidens Stockholm. Glas föredrar avskildhet, han lever ensam och har heller aldrig haft en långvarig relation med en kvinna.Jag, medicine licentiaten Tyko Gabriel Glas, som stundom hjälper andra men aldrig kunnat hjälpa mig själv, och som vid fylla trettitre år aldrig har varit när en kvinna”(s.13), är en av fraserna Glas yttrar när han beskriver sig själv.

Hans tankeutlägg ger intrycket att han är intellektuell, och dessutom har starka, kontroversiella, åsikter om i synnerhet sociala normer och uppfattningen om moral. Han är en cynisk filosof, och spenderar mycket av sin vakna tid till att reflektera. Glas är av melankolisk natur, och återkommande är att han hävdar att ”Livet har gått honom förbi” (s.13), likt en passiv åskådare av livet. Han utrycker också en avsky för ”det fula”, i synnerhet hos människan, och han granskar sig själv lika kritiskt som sin omgivning. Många gånger har detta fått honom att tvivla på sitt val av yrke, då det försätter honom i kontakt med många av människans köttsliga olustigheter.(Inte minst sex) Centralt i boken är Glas längtan efter handling, i ett annars inrutat och pliktstyrt liv ”Citat”

Helga Gregorius är en av de bikaraktärer som är av stor betydelse för bokens essens. Olikt Doktor Glas är hon mer emotionellt öppen och rättfram, och enligt doktorn mycket vacker. Helga blir också objektet för protagonistens kärlek. Helga har en affär med en annan man som hon älskar, vid namn Klas Recke.

Pastor Gregorius, man till Helga, representerar allt det Doktor Glas hatar. Prästen beskrivs gammal och mycket ful, moraliskt korrupt och samtidigt en pliktens man. Redan första gången läsaren introduceras för prästen, uttrycks doktorns hat mot denne. 

-       Tid

Även om inga exakta indikationer ges på vilket år texten utspelar sig, får romanen sin tidsfärg från de miljöbeskrivningar Glas återger från sina promenader genom Stockholm. Handlingen iscensätts kring sekelskiftet mellan 1800 & 1900-tal. Även genom hur vissa frågor verkar mer kontroversiella i boken än de är idag, (tex aborter, (se motivoch tema) präglar uppfattningen av tidsrum. Även indirekt, genom beskrivningar av kläder och matvanor, får läsaren att förstå i vilken ungefärlig tid handlingen iscensätts.

 Textens tidsspann är lätt att urskilja, då dagbokens inlägg är märkta med datum. Under ungefär en sommar får läsaren följa Doktor Glas utläggningar, där vissa inlägg är skrivna mer tätt än andra. Dagbokskonceptet tvingar också till en rak kronologi för händelseförloppet, även om Glas då och då återger fragment av tidigare minnen och upplevelser.

 -       Rum

Geografisk miljö är likt tidigare nämnt den svenska staden Stockholm, där specifika stadsdelar nämns. Boken iscensätts i stadens sensommargestalt, vilket protagonisten detaljerat återger.

 Den sociala miljön är inte fullt lika framhävd. De centrala karaktärerna tillhör alla i stor mån den övre medelklassen.  Söderberg skildrar ingen större fattigdom eller annan demografisk segregation, utan fokuserar istället mer på andra motiv.

-        Händelseförlopp,

Helga Gregorius kommer till Doktor Glas i vädjan. Hon är olyckligt gift med pastor Gregorius, vilken förgriper sig på henne sexuellt. Dessutom har hon en affär med en annan man, som hon älskar. Hon ber Glas att ljuga och råda hennes make till avhållsamhet, för att annars riskera sin hustrus hälsa. I en revolt mot Doktorns annars pliktpräglade agerande, och ett fattat tycke för den unga kvinnan, går han med på att hjälpa Helga. Pastorn är dock envis att hävda sin rätt i äktenskapet, varför han trots varningar snart ger sig på sin fru igen. En idé slår rot i den inåtvända doktorn, och han slits mellan konventionella normer och sin skepsis mot moralen, mellan rationella tankar och en växande kärlek för den gifta kvinnan. Tillslut bestämmer sig Doktor Glas för att döda prästen och befria den unga kvinnan. På en uteservering förgiftar han pastor Gregorius, för att sedan själv skriva ut den mördades dödsattest. Doktorns handlande utdelar dock ingen större belöning, och romanen slutar med att Glas lämnas lika ensam som i början av sommaren.

-       Fabel

En gift kvinna kommer till doktor för att skyddas från make. Doktorn försöker hjälpa, utan resultat. Doktorn förälskar sig i kvinnan. Han planerar och genomför ett mord på maken. Doktorn träffar inte kvinnan mer.

-       Motiv & Teman

·      Abort, dödshjälp, självmord

Ett av de tematiska lager Söderberg framför tar upp många kontroversiellafrågor. Ett återkommande citat är doktorns ”Liv, jag förstår dig inte!”, som sammanlänkar motiven till ett övergripande, existentiellt tema. Abort är ett av dessa motiv, dödshjälp ett annat. Doktor Glas möts icke sällan av kvinnor som vädjar till abort. Enligt ed är detta förbjudet, varför han nekar. I enlighet med samvete hyser han däremot ingen motvilja att hjälpa dessa kvinnor, men hindras av risken att sätta för mycket på spel. Han hävdar att, ”Aktningen kring ett människoliv- vad är det i min mun annat än ett gement hyckleri, och vad kan de vara annat för den, som då och då har tillbragt en ledig stund att tänka. Det myllrar ju av människoliv och vid främmande, okända, osedda människoliv har aldrig någon på allvar fäst det ringaste avseende, (…) Och plikten, vilken förträfflig skärm att krypa bakom för att slippa göra det, som bör göras” (s.15).  Men han stannar inte där, utan uttrycker även senare i boken sin positiva inställning till dödshjälp, ”Den dag skall och måste komma, då rätten att dö blir erkänd som en långt viktigare och mera oförytterlig människorätt än den att lägga en sedel i valurnan.”(s.74). Även diskussioner kring självmord tas upp mellan doktorn och Helga, när hon själv uttrycker sin längtan efter döden ”Ja, självmord är fult. Men det kan vara ännu fulare att leva. Det är förskräckligt att man så ofta bara har det som är mer eller mindre fult att välja på.”(s.126) Med detta tar Söderberg upp existentiella frågor kring värdet på ett människoliv, perspektiv på döden och rätten till det egna livet liksom döden.

Glas för också många diskussioner med en vän, Markel, och poängterar cyniskt meningslösheten med livet. Trots detta längtar han samtidigt efter handling. Men också förkastar han Darwins evolutionsidéer, då han tycker de ger livet en så meningslös klang. Liknande motsägelser går att finna här och där i boken, som också de bidrar till den filosofiska diskussionen i boken.

- Moralen- Plikten

Kanske kan bokens djupaste och viktigaste tema vara den moraliska aspekten. Det är Glas förkastelse av det som är de konventionella moraluppfattningarna som bland annat övertalar honom att begå mordet på den hatade pastorn. I ett uppslag i boken får läsaren följa en inre debatt hos Glas, där han diskuterar med sig själv huruvida han ska genomföra sin plan eller inte. ”- Men den oskrivna lagen? Moralen…? – Käre vän, moralen befinner sig, det vet du likväl som jag, i flytande tillstånd. (…) Moralen, det är den berömda kritcirkeln kring hörnan: den binder den som tror på den. (…)Och moral kommer av mores, seder; den vilar helt och hållet på seden, bruket; den har ingen annan grund. Och att jag genom att döda den där prästen begår en handling som strider mot bruket behöver du inte undervisa mig om. Moralen – du skämtar”.( s.47). Detta är ett laddat utdrag, där många kontroversiella tankegångar presenteras. Glas ställer frågan vem det är som egentligen sätter gränser/bestämmer för vad som är rätt och fel, och om moralen existerar överhuvudtaget. Kan ett mord någonsin vara berättigat, om det räddar en människa i lidelse-samtidigt som världen befrias från en ondskefull åldring? Även här kommer vi tillbaka till den filosofiska existentialismen.

- Kärleken- och hat?

Inte att förglömma är temat kärlek och gemenskap- eller kanske bristen på den- som kommer till uttryck i olika motiv i boken. Protagonistens kontakt med kärlek har varit bristfällig, han har upplevt en enstaka romans i unga år, men sedan varit avskärmad från nära relationer. I en lapp Doktor Glas hittar, han minns inte om det är en egen formulering eller avskrivet citat, står ” ”Ingenting förringar och drar ned en människa så, som medvetandet att icke vara älskad” ” ”(s.75) Här väcks tankar kring hur alienation och brist på att känna sig älskad påverkar det mänskliga psyket. Är hans cynism och melankoli resultatet av ett liv utan kärlek- och en bidragande faktor i den psykologiska utveckling som leder fram till mordet? Ännu ett citat som bidrar till temat är följande; ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” (s.76.)  Doktor Glas längtan efter handling grundas kanske i behovet att bekräfta någon form av mening/betydelse i hans existens. Återigen kan detta också kopplas till det genomgående existentiella temat.

Doktor Glas syn på kärlek är dessutom väldigt kluven, han är en romantisk idealist, samtidigt som han föraktar det sexuella. Dessutom beskriver han hur han enbart faller för den kvinna som redan älskar, tillsynes en väldigt hopplös attraktion. Här framkommer ett motiv som den olyckliga, oåtkomliga kärleken.

Kommentera

Publiceras ej