Naturalism/Realism Med mycket utveckling inom naturvetenskapen, så som upptäckten och kunskapen av att hantera järn, skedde mycket industrialisering och urbanisering. 1800-talet brukar ofta kallas för industrialismens och borgerlighetens tid. Industrialismen lockade många människor från landsbygden till dem större städerna för att söka arbete. Men levnadsstandarden blev mycket låg till en början, med fattigdom och dåliga löner. Efter ett tag började de växande skarorna av fattiga och överutnyttjade industriarbetare börjar kräva bättre villkor och mer inflytande i samhället. Även den allmänna skolgången blir vanligare, läskunnigheten ökar och en bredare litteratur förekommer, inte minst i form av tidningsföljetonger. Naturalismen och realismen har en snarlik grund eftersom de båda skildrar verkligheten och miljö väldigt utförligt. Skillnaden är att man som naturalist vågar och vill gå djupare i problem och verklighet än vad realisten vågar. Realismens är den epok som skildrar 1800-talets samhälle från naturalismens samhälle, genom hur tydligt den betonar verklighetsstudiet. Mer ingående, sägs realismen spegla samhällsförändringen genom hur den sågs som stadens epok, emot vad naturalismen gjorde. I hur att jordbrukets förändring gjorde lantarbetarna på landet arbetslösa, i takt med hur industrierna i staden framväxte allt mer drastiskt. Detta må låta bra, men faktum var att det blev allt trångbebott i städerna och fattigdomen växte fram. Realismen var en reaktion mot romantiken. Under romantiken levde man i sina fantasier, där mycket påhitt yttrade sig. Under realismen ville man istället visa upp verkligheten och en sann bild av samhället. Under romantiken lyftes bara det fina i samhället upp, realismen ville däremot belysa dem fattiga människorna samt deras bedrövliga miljö som de befanns sig i. Realismen likväl naturalismen har en väldigt detaljrik och målande text, där varje liten detalj som lukt, syn och ljud blir vital för texten. Man väljer att skriva om vardagliga händelser och ordinära människor istället för som i romantiken och elaka skurkar och modiga hjältar. De dåliga förhållanden som uppstod genom industrialiseringen blev ofta det många författare inom realismen skrev om. De stora industrierna ville inte veta av den dåliga standarden av arbetarna som författarna skrev om. Detta medförde att de ofta använde pseudonym, ett falskt namn, för att skydda sin identitet och inte utsättas för fara om de skrev avslöjande texter. Efter att man år 1842 beslutade att alla barn ska gå i folkskola började författarna skriva mer för folket i stället för högre makter som t.ex. kyrkan. I och med det här började tron på kyrkan minska och man använde sig mer av vetenskapen i litteraturen. Med de utvecklingar som skett inom naturkunskapen så kunde man nu lättare trycka tidningar vilket innebar att flera författare, Dickens bl.a., publicerade sin texter som följetonger i tidningar. Än idag finns det kvar spår av dessa följetonger i from av kapitel i dagens böcker. Inom naturalismen finns dock en tendens att glida in på det mer groteska och vulgära vilket medförde konsekvenser. Naturalistiska verk exponerade det mörka och hårda livet, bland annat fattigdom, rasism, våld, fördomar, sjukdomar, korruption, prostitution, och smuts. Man brukar förtydliga detta genom liknelsen, att medan realismen beskriver en soptunna, vänder naturalismen istället upp och ner på den och diskuterar innehållet. Således blev naturalistiska författare ofta kritiserade för att fokusera för mycket på människors misär och elände. Inom naturalismen ses människan som en produkt beroende på miljö och arv och anses kunna styra lite över sitt liv. Charles Darwins teorier om evolutionen presenterades också runt den här tidperioden vilket antagligen hade mycket inflytande i texterna.